Thursday, September 13, 2007

Vanka i en dal för att uppskatta höjderna

Att blogga är ett grymt sätt att tömma sig på sina känslor, så kanske gör jag ett nytt försök nu i alla fall, trots att det verkat vara en erbarmlig torka här på senaste tiden. Skyller på jet-lagen som kom med flytten från Eskilstuna. Eller kanske på nya jobbet. Eller varför inte den här stora diskussionen med klimatfrågorna. Eventuellt den nya regeringen.

Som känt hjälper det inte att hitta en syndabock, så länge man inte löser själva problemet. Därför struntar jag nu högaktningsfullt i vems felet är, och börjar istället smygblogga lite. Vi får se hur det går.... Nä! Det där dög väl inte? Vad hände med att sikta mot stjärnorna? Här ska det bloggas för kung och fosterland!!

* Nu till något annat *

Fantastiska vackra Laura sjunger detta. Det stämmer evinnerligt väl överens med magkänslan i kroppen just nu. Trots att texten är lite deppar-jeppig finns ändå där någon slags stolthet som jag totaldiggar. Det där med att veta sitt värde, vad man förtjänar och inte. Och att några smulor bitterhat blandas friskt med en aning sorg och hat men framförallt den enastående kämpaglöden. Jag blir påmind om den där styrkan som osannolikt nog går att plocka fram längst där inne någonstans bakom själen, när man behöver den.

It ain’t enough, it ain’t half of what you owe me.
It’s just my luck to find someone like you.
It ain’t enough, it ain’t half of what you told me.
It ain’t enough, it ain’t enough.

Cutting to the chase now. I’ll save us both some time.
Make it easier somehow to leave this all behind.
Now you said “Baby I’m not perfect, that's just the way it is."
”Well anyone can see that, but I need more than this."

Jaharå. Du är klok du Laura. Nu tar jag fram den där hemliga super-power-kraften som endast används vid svåra tillfällen (Nej, jag knarkar inte, jag menar den styrkan som sitter gömd bakom själen...), och går och fikar med en kompis :) Halleluja, livet må vara ruggigt tufft ibland men som pappa sa igår; "Man måste ha vankat i en dal, för att uppskatta höjderna" (fritt citat)

Life, Here I Come!

7 Comments:

Blogger Lotta said...

Hjälp vad kul att du är tillbaka i bloggandets värld Maja, även om du verkar lida av lite blandade känslor.

Du är snäll, söt, duktig och världens bästa Maja, så sluta traska runt nere i dalen och påbörja istället stigningen upp mot de härliga höjderna igen...

2:56 AM  
Blogger majsan said...

Lotta: Tack! Jag är på väg upp! Tråkigt att traska i dalar som sagt. Och med dina fina ord går det ännu fortare att nå toppen!

KRAM

8:19 AM  
Blogger Eva said...

Skönt att du är tillbaka! :)

2:27 PM  
Blogger Ica said...

Heja Maja! Jag har dock fortfarande inte pratat med dig. Men jag har tagit bort en skuld från dig för att lätta ditt hjärta :)

3:18 AM  
Anonymous Anonymous said...

saknar dig Maja! Hoppas allt är bra med dig.
kram

11:49 AM  
Blogger Johanna och Fredrik said...

åh maja vad jag har saknat dig och din blogg! kom ner på fest i malmö den 6 oktober! och skaffa fejsbook människa! KRAM

7:57 AM  
Blogger Johanna och Fredrik said...

åh maja vad jag har saknat dig och din blogg! kom ner på fest i malmö den 6 oktober! och skaffa fejsbook människa! KRAM

7:57 AM  

Post a Comment

<< Home