Undertryckt exhibitionist
Satt och läste en dagbok igår kväll och undrar ibland vem jag var när jag var 17, 18? Lite galen stämmer nog bäst.
Under året jag var 18:
*ledde jag ett yogapass på gympan och instruerade alla i "plankan" trots att jag själv bara testat yoga tre gånger. Jag och min bästis spelade in oss själva på band när vi chantade indiska mantran och spelade sen upp för klassen. Där i gympasalen förvandlades vi till värsta bohemerna med våra linnebyxor och turbaner.
*hoppade jag bungyjump på Kreta, fast instruktören hade sitt ben i gips
*brukade jag o mina kompisar ha vad vi ansåg vara kulturiga kläder på oss o diskutera Kafkas Processen, högt på kafeer. (Skäms 1)
*slog jag min pojkvän så han blödde näsblod, när han varit otrogen (Skäms 2. Män får inte slå kvinnor och kvinnor får inte slå män. Fast han var dum i huvudet.)
*Klädde jag och mina kompisar ut oss till gravida för att se vilka reaktioner vi skulle få av folk på stan. Folk reste sig på bussen för att vi skulle få sitta! (Skäms 3) Det här var ett arbete till Samhällskunskapen. Behöver jag nämna att vår lärare var bra?
*lyckades jag ge min kompis Richards asgrymma rockband ett töntigt rykte genom att spela in en känsloladdad musikvideo där kompis Joanna spelade en prostituerad som adopterade bort sitt barn. Vi tyckte videon var väldigt djup och intellektuell, det tyckte inte bandet. Videon visades på repeat på lokalteve hela den sommaren. Richards band splittrades. Ojdå...
Sammanfattningsvis kan man säga att jag antagligen går och trycker ner den exhibitionistiska ådran i mig, as I write. Det kan väl aldrig va bra? Se upp världen. Here i come!
Under året jag var 18:
*ledde jag ett yogapass på gympan och instruerade alla i "plankan" trots att jag själv bara testat yoga tre gånger. Jag och min bästis spelade in oss själva på band när vi chantade indiska mantran och spelade sen upp för klassen. Där i gympasalen förvandlades vi till värsta bohemerna med våra linnebyxor och turbaner.
*hoppade jag bungyjump på Kreta, fast instruktören hade sitt ben i gips
*brukade jag o mina kompisar ha vad vi ansåg vara kulturiga kläder på oss o diskutera Kafkas Processen, högt på kafeer. (Skäms 1)
*slog jag min pojkvän så han blödde näsblod, när han varit otrogen (Skäms 2. Män får inte slå kvinnor och kvinnor får inte slå män. Fast han var dum i huvudet.)
*Klädde jag och mina kompisar ut oss till gravida för att se vilka reaktioner vi skulle få av folk på stan. Folk reste sig på bussen för att vi skulle få sitta! (Skäms 3) Det här var ett arbete till Samhällskunskapen. Behöver jag nämna att vår lärare var bra?
*lyckades jag ge min kompis Richards asgrymma rockband ett töntigt rykte genom att spela in en känsloladdad musikvideo där kompis Joanna spelade en prostituerad som adopterade bort sitt barn. Vi tyckte videon var väldigt djup och intellektuell, det tyckte inte bandet. Videon visades på repeat på lokalteve hela den sommaren. Richards band splittrades. Ojdå...
Sammanfattningsvis kan man säga att jag antagligen går och trycker ner den exhibitionistiska ådran i mig, as I write. Det kan väl aldrig va bra? Se upp världen. Here i come!
6 Comments:
Haha, kul att klä ut sig till gravida för att se folks reaktioner. Påminner mig om då jag och en kompis gjorde ett arbete i psykologin på gymnasiet. Vi var vakna i 52 timmar och skrev sen om hur kropen påverkas när man inte får sova... mycket vetenskapligt ;)
haha, maja. du är det roligaste jag vet ibland... och så oförutsägbar.
"*slog jag min pojkvän så han blödde näsblod, när han varit otrogen (Skäms 2. Män får inte slå kvinnor och kvinnor får inte slå män. Fast han var dum i huvudet.)"
Hahahaaa gillar det sista med att män inte får slå kvinnor o vice versa men du slänger snabbt in en brasklapp att han va dum i huvet =P
Jo det är ju då såklart godtagbart..hehe
Jag väntar med spänning! :D
Grattis! Och KULL
äh, inte ska du skämmas. det var ju kuliga saker ju!
ses vi 17 mars nu då?
Post a Comment
<< Home